Utvecklingspsykologi
Studieområden - Socialpsykologi - Personlighetspsykologi
Utvecklingspsykologi täcker tiden från befruktning till döden. Livets olika fysiska och kognitiva stadier paras med utveckling inom personlighet och social förmåga.
En nyfödds utveckling genom spädbarnsåren, de första kontakterna med omvärlden, vidare genom skolan och fram till vuxenlivet - är bara en del av vad utvecklingspsykologi handlar om. När den vuxne träffar en partner, bildar familj, får barn, får barnbarn och senare blir pensionär för att till sist dö - är även det delar av utvecklingspsykologin. Vi utvecklas konstant genom livet, även om livet för vissa av oss kommer att innehålla hinder för utveckling.
Psykologi innebär att studera beteende och mentala processer. Utvecklingspsykologi innebär att studera förändringar i beteende och mentala processer, över hela livscykeln. Viktigt att poängtera här är att det rör som vetenskapliga studier. Det finns nämligen flera källor till information som inte kan anses vara vetenskapliga. Mer om detta på introduktionssidan.
Förändringar i beteende kan delas upp i delade och oregelbundna förändringar. De saker som vi alla kommer att gå igenom eller redan har gått igenom, kallas för delade (eng. shared). Dessa är biologiska förändringar t.ex. puberteten, menstruation och minneförluster när vi blir äldre. Kopplingen mellan biologin och psykologin är att vi vill studera hur människor reagerar psykologisk på dessa förändringar. Hur vi ändrar vårat sätt att se på oss själva och andra? Hur tidsaspekter påverkar oss (tidig vs. sen pubertet), och vilka saker som kan påverka när i livet vi upplever dessa förändringar. Det kan vara så att mental aktivitet under livet minskar riskerna med att få dåligt minne när vi blir gamla.
De oregelbundna förändringarna är saker som inte alla kommer att gå igenom. En sak är när den sociala klockan börjar ticka, och vi umgås med andra i samma situation, kanske i syfte att finna en partner. En annan förändring som också rör den sociala utvecklingen är den som sker när vi är mycket små. Redan efter några veckor börjar vi le mot våra föräldrar, och efter några månader börjar vi protestera när vi separeras från desamma.
Förändringar behöver dock inte vara externa, de kan lika gärna vara interna. Vanligt förekommande bland unga människor är depression, och flickor är särskilt drabbade. Det är intressant att studera ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, och görs så på många håll. Ett forskningsteam som arbetar särskilt med tonåringar är Center for Developmental Research vid Örebro universitet. De arbetar med longitudinella studier, där de följer flera tusen ungdomar genom deras tonår. Besök hemsidan för Center for Developmental Research.
Teori
Historisk sett har det funnits olika sätt att se på, tolka och förutsäga utveckling. Medan somliga fokuserat på barnets kognitiva utveckling, har andra pekat på hur tidiga upplevelser ger avtryck senare i livet. Det finns en uppsjö sidor om kända teoretiker som intresserat sig för utvecklingspsykologi. Två namn som ofta förekommer i kurslitteraturen är Piaget och Freud.
Piaget var tidigt i sin karriär intresserad av naturvetenskap, och hans essä om en albinofågel brukar ses som grunden för hans omfattande forskning senare i livet. Piaget intresserade sig tidigt för den psykoanalytiska teoribildningen, och det fick honom att flytta från Schweiz till Frankrike där han utförde experiment på området för intelligensmätning.
Sprunget ur studierna kring hur intelligensen hos människor ökar med levnadsåren, kom Piagets utvecklingspsykologiska forskning att handla om kognition. Han publicerade hundratals artiklar och skrev många böcker, och samtliga står att finna i: Jean Piaget Archives Foundation (1989). The Jean Piaget Bibliography. Geneva: Jean Piaget Archives Foundation. ISBN:288288012X.
Freud ses av somliga som ett geni medan andra ser han som en sexgalning, eller som en person som fått alldeles för stort inflytande baserat på tvivelaktig metodik. Det mest slående angående Freud och hans arbete där det faktum att många ord i vårat språk idag kan härledas till Freud. Oidipuskomplexet är ett exempel på det. Inte bara var Oidipus en del av den grekiska mytologin, han är även förekommande när Freud talar om Oidipuskomplexet. Så frågan är: Tänker vi på grekisk mytologi eller Freud när vi hör namnet Oidipus? Detta komplex handlar i grunden om hur den unga sonen har en inre längtan efter att dräpa sin far, i syfte att få ha älskog med sin mor. En pervers otänkbarhet i vår tid, men kanske en möjlig verklighet i Freuds värld?
Kurslitteratur
Bee, H. & Boyd, D. (2002). Lifespan Development (3rd Edition). Boston: Allyn & Bacon.
Boken är på engelska, har en rak och logisk struktur. Den börjar med ett par inledande kapitel kring vad utvecklingspsykologi är och hur den formats under främst 1900-talet. Vidare är varje kapitel uppdelat i två huvudfåror: en fysisk & kognitiv del och en social & personlighetsbetonad del.
Boken beskriver människans hela liv, från befruktningen till döden och tar upp alla milstolpar som kommer när barnet blir äldre och börjar gå, när skolan börjar och barnet blir tonåring, vidare in i vuxenvärlden och allt vad det innebär. Livskriser, vad som händer när man själv får barn, vilka krav man får av dem och de krav man har själv på att ta hand om sina föräldrar.
Boken pekar på de stora kulturella skillnader som finns och det är här min kritik kommer. Boken är mycket starkt vinklad för att passa amerikanska studenter eller de som studerar i USA. Det är hela tiden referenser till hur "blacks and whites" har det och eventuella konflikter dem emellan. Jag saknade ett vidare perspektiv och mer fokus på svenska förhållanden.
I Sverige har vi inte haft samma rasmotsättningar och de skillnader som finns mellan rika och fattiga är inte på långa vägar lika stora som de i USA. Befolkningsmängden gör iofs sitt till och jag förstår att man i USA vill ha en bok som kan användas i hela deras stora land (andra argument borde finnas, men jag kommer inte på några). Kanske är det ett uppslag för kommande författare, att belysa svenska levnadsförhållanden i större utsträckning?
I dagens kursplan finns även förslag på kompletterande litteratur. Läs mer på Örebro universitets hemsida.
» Gå vidare till sidorna för...
Studieområden - Socialpsykologi - Personlighetspsykologi
Den här sidan uppdateras kontinuerligt under våren 2006. Vill du bidra till innehållet på sidan? Är du duktig på att skriva eller göra grafik? Kontakta undertecknad: psychosweden(a)hotmail.com
© PsykologiSverige.INFO 2003-2006 | Uppdaterat 2006-01-28