Psykologins studieområden
Utvecklingspsykologi - Socialpsykologi - Personlighetspsykologi
Kursen kallas även introduktionen, lite beroende på var i Sverige och på vilket lärosäte som kursen ges. Senare på utbildningen förekommer ofta referenser tillbaka till den här delkursen och det har sina skäl: Det är här vi börjar stifta bekantskap med ämnet och dess innehåll.
Inom psykologin talas det ofta om perspektiv som i sig är indelade utifrån vilken lära de anses komma utav. Ett känt perspektiv är det psykodynamiska och dess grundare Sigmund Freud. Han var en av första att bryta sig loss från filosofins bojor och började organisera och systematisera sina patienter för att senare utveckla en teori om mänsklig utveckling. Många likställer Freud och hans teorier som ett uttryck för en omnipotens dvs att allt han innefattade i sina tankar är applicerbart på människor idag, vilket är missvisande.
Ett perspektiv som ges stor uppmärksamhet är det biologiska perspektivet. Du får lära dig om hjärnans olika delar, vad de heter och vad de gör. Det är många konstiga namn men väl värda att lära sig, då det ibland förekommer referenser till t.ex. hippocampus (en del av hjärnan) i vardagliga texter eller TV-inslag. Det är alltid lika roligt att veta vad de talar om och du får ett bevis på att din utbildning fungerat.
En man som influerade forskningen kring hjärnan var Roger Sperry som mottog Nobelpriset 1981 för sin forskning om hjärnhalvorna och deras olika funktioner. Han visade att de båda hjärnhalvorna kan fungera som två separata hjärnor men att de är specialiserade på olika uppgifter. Den vänstra är mer passivt memorerande och sköter insamlandet av neutral data medan den är högra arbetar mer kreativt, skapar sammanhang, sammanställer och hittar förklaringar.
Sperry menade att de kopplingar som sker mellan den högra och den vänstra halvan i tidig ålder är oerhört betydelsefulla. Inte minst spelar den motoriska aktiviteten stor roll vid utveckling av den intellektuella kapaciteten. Sperrys resultat har haft stor betydelse för forskningen om hjärnan.
Ibland kan alla teorier upplevas som svårbegripbara skrivbordsprodukter ämnade för någon dammig professor i en bibliotekskällare. Faktum är att professorer varken är dammiga eller att teorierna är svåra att förstå sig på. Grundläggande teorier är viktiga att lära sig sett ur ett historiskt perspektiv. Utan sådan kunskap kan det vara mycket svårt att förstå de strömmningar som fortlöper i samhället och främst i psykologiska sammanhang.
Perspektiven kommer ur och pekar åt olika håll när det kommer till att analysera till exempel ett problem, och med flera analysnivåer kan man belysa problemet från olika håll. Det talas ofta i vardagen om att problem och andra händelser kan ses ur olika perspektiv. Det är samma sak här fast med den skillnaden att perspektiven utgör en grund som kan leda till ett synsätt, som i sin tur kan leda till ett särskilt sätt att behandla problemet i fråga.
Det råder delade meningar om styrkan hos olika perspektiv och vissa problem får olika “lösningar” beroende på vilka perspektiv man använder sig av. Ett beteende kan belysas från ett biologiskt perspektiv och ge förklaringar om hjärnans uppbyggnad och funktion, och hur det påverkar ett viss beteende.
Det sociala perspektivet kan ge sin förklaring till varför beteendet består, uppstår och verkar som det gör i en social kontext. Men det humanistiska perspektivet ger en bild av människan som fritt väljande och har sin egen uppfattning om beteendet. Samarbete mellan perspektiv förekommer. Ibland kan ett fenomen uppstå som en följd eller faktor av ett beteende som kanske kan förstås ur ett annat perspektiv.
Vid ett problem som övergrepp av barn kan ett biologiskt perspektiv användas för att visa på vilka störningar en angripare kan ha i sin hjärna och vilka signalsubstanser som kan vara i obalans. Ett socialt perspektiv kan visa på hur fel det omgivande samhället tycker att det är med övergrepp, men att brister i uppfostran och socialt stöd under skolåldern kan ha bidragit till att övergreppet yttrade sig.
En viktig del i introduktionen till psykologi är utbildning i forskningsmetodik. Det är här man får lära sig om vilka olika metoder det finns att välja bland beroende på vad man undersöker och vad man vill veta om det man undersöker. En personanalys kan vara bra i vissa fall, men om man vill dra långtgående slutsatser kanske en större datainhämtning är nödvändig. Forskningsmetoderna kan även användas i vardagen när du t.ex. går i affären för att handla - du observerar andras beteenden, du tänker varför gör de så där, kan det ha att göra med det och det? osv.
Introduktionen innehåller mycket mer än vad som nämns på den här sidan. Introduktionen ger insikt om hur brett psykologiämnet är. Att en dag lära sig allt om nerver, synapser och signalsubstanser för att veckan efter gå igenom ögats anatomi, det är spännande.
Introduktionskursen ges på nästan samtliga utbildningar och ger en bra grogrund för vidare studier. Vad som lärs här har du nytta av under hela din utbildning. Delkurser kan om möjligt ge mer detaljerad kunskap men här får du bekanta dig med begrepp och inriktningar som tas upp mer av senare.
» Gå vidare till sidorna för...
Utvecklingspsykologi - Socialpsykologi - Personlighetspsykologi
© PsykologiSverige.INFO 2003-2006 | Uppdaterat 2006-01-23