Personlighetspsykologi
Studieområden - Utvecklingspsykologi - Socialpsykologi
Personlighetspsykologin strävar efter att förklara hela människan. Med utgångspunkt i sex domäner: biologisk, intrapsykisk, dispositionell, kognitiv, social och kulturell, och anpassning - går kursen igenom allt från basala tankar om hur synen på människan, till att visa på hur man bearbetar svårigheter i livet med psykologiska hjälpmedel.
Innehållet på den här sidan kommer att utökas under våren 2006, och den första nya texten är en kort översikt av Abraham Maslow´s arbete på området. Efter Maslow (längre ner) finns en genomgång av Freud:s personlighetsteori.
Abraham Maslow´s behovstrappa
Inom psykologin talas det ofta om Maslow's behovstrappa eller hierarki av behov. Enkla behov som mat och vatten ordnas som att vatten är överordnat mat, med tanke på att människan kan klara sig många dygn utan mat, men bara några dagar utan vatten.
Syftet med Maslow's forskning var att sammanföra tidigare forskning om människor motiv (till beteende). Innan Maslow var forskning på detta område uppdelad mellan prestation, biologi, och förklaringar varför motiv uppstod, hur de styrdes med mera. Han skapade två grupper av behov. Den första gruppen handlade om hur ett behov var tvunget att uppfyllas, innan det kunde bli tal om att börja med nästa behov osv.
Det är fyra steg i den första gruppen
- 1. Fysiologiska, de enklare behoven såsom tillgång till mat och vatten.
- 2. Trygghet och säkerhet, att man inte kan utsättas för fara.
- 3. Kärlek och en känsla av att tillhöra en gemenskap, att man är accepterad.
- 4. Uppskattning, att man kan prestera, vara kompentent, bli bekräftad av andra.
När alla behov i den första gruppen är uppfyllda kan man gå vidare till grupp två, eller de överordnade behoven i Maslow's hierarki. Dessa handlar om:
- 5. Kognition, att veta, förstår och upptäcka.
- 6. Estetiska, skönhet, ordning, symmetri, ett aningen diffust och indviduellt behov.
- 7. Självförverkligande, att förverkliga sig själv och ha kunskap om sina förmågor.
- 8. Självförträfflighet, att vara belåten över vad man åstadkommit fram tills nu.
Fördelarna med att ha nått till steg 8 i behovstrappan, är att det bidrar till ökad visdom och generell kunskap om hur man kan eller bör agera i en given kontext. En varningsflagga ska dock höjas för bevisen för Maslow´s arbete. Hierarkin av behov är något vida accepterat inom såväl den akademiska världen som i det omgivande samhället. Men den är som många andra idéer inom psykologin, bara en teori, och teorier måste prövas om och om igen, för att utvecklas. Vilket gör teorier till halv-sanningar, eftersom de aldrig blir fullkomliga.
Sigmund Freud:s personlighetsteori
Den person som man förmodligen kommer att tänka på först när man hör "psykologi" - är Sigmund Freud. Han ansåg att människan i huvudsak styrs av två drifter, sexualitet och aggressivitet. Drifterna har flera funktioner, de ska såväl verka för att säkra människans fortlevnad och de ska ge uppkomst till olust. När olusten blir alltför påträngande kommer människan att agera för att minska olusten.
Ponera att du upplever dig sexuellt frustrerad, du går i säng med din partner, ni har sex och efteråt känner du att den initiala olusten har minskat. Men Freud menade att detta förändrade lusttillstånd är omedvetet. Det sker alltså utan att vi är direkt medvetna om det, och det här är en av grundpelarna i Freuds personlighetsteori. Men hur kan vi påstå att något verkligen sker när vi inte är medvetna om det?
Vidare tänkte sig Freud att människans personlighet är uppbyggd av tre bitar: Det:et (eng. The it), Jag:et och Överjag:et. De två drifterna, sexualitet och aggressivitet, återfinns i Det:et. Det är även här som de så omtalade, omedvetna och medvetna, upplevelserna av ens barndom återfinns. Det är Det:et som hanterar det omedvetna balansarbetet att kontrollera olust, kontra lustfyllda mentala tillstånd.
Jag:et å andra sidan är medvetet, även om det finns omedvetna inslag även där. Jag:et fungerar som en kontroll av det:et, så det senare utför sitt arbete på ett kontrollerat sätt. Jag:et är även anpassat till den rådande kontexten, till omgivningen, eller till den aktuella situationen en person befinner sig i.
Överjag:et är den del i denna trio som har en övergripande kontrollfunktion. Där finns människans värdering, normer och föreställningar om hur vi helst vill vara - inför oss själva och inför andra. Även om överjaget kontrollerar i viss mån, så utövar Jag:et kontroll över Det:et. Jag:et måste hantera och anpassa Det:ets upptåg och samtidigt anpassa sig till de regler som Överjag:et satt upp. För mycket kontroll kan dock leda till ångest i Jag:et, och det optimala är om alla bitarna får sin beskärda del av tillfredställelse. Balans bör råda, och det är obalans som kan skada människan, enligt Freud.
Den sexuella driften har gett kraft åt sexuellt laddade objekt från vår barndom. Dessa objekt påverkar vårat beteende på ett omedvetet vis, och det är dessa objekt som psykologer försöker lyfta upp till ytan under terapisessioner. Freud pekade på att människans beteende är resultatet av den interna kampen mellan drifterna, Det:et, Jag:et och Överjag:et. Men han glömde att redogöra för hur han kom fram till sina slutsatser? Det finns flera källor till information om Sigmund Freud och hans berömda teorier.
Kritik mot Freud
Svenska Dagbladets Brännpunkt publicerade november 2003 en artikel av Nils Wiklund, i vilken han skriver: För lekmän symboliserar [Freud] rentav psykologin, och i slutet av 1900-talet var hans idéer fortfarande vanliga bland psykodynamiskt inriktade psykologer i Sverige. Vidare skriver Nils Wiklund: Även om man känner till en del av Freuds tillkortakommanden drar man ibland efter andan inför de avslöjanden som framkommer. Det är känt sedan länge att Freud missbrukade kokain och gav kokain till sina patienter, men Bénesteau redogör också för den oärlighet som Freud tidigt gav prov på när han ville göra karriär på forskning om kokain.
En annan person som i många riktat kritik mot Freuds arbete, är fil. dr. Max Scharnberg. Du hittar många läsvärda artiklar av honom på hos Stiftelsen för rättspsykologi, eller på Google. Särskilt av intresse här kan vara Scharnberg's Faked Observations and Fictive Patients in Freud’s Writings and a New Methodology for Exposing Them.
Kurslitteratur
Randy. J. Larsen & David. M. Buss. (2002). Personality Psychology: Domains of Knowledge About Human Nature. New York: McGraw-Hill (International Edition).
Båda författarna har en Ph.D i psykologi och har verkat som bidragsgivare och innovatörer till dagens personlighetspsykologi. Fördelat på 20 kapitel och 6 domäner (biologisk, intrapsykisk, dispositional, kognitiv, social/kulturell och anpassning) täcker boken områden såsom; fysiologiska synsätt på personlighet, hur gener spelar in i människans personlighet samt den evolutionära biten (Darwin med flera).
Den intrapsykiska domänen handlar om det psykoanalytiska synsättet och du får stifta bekantskap med (eller snarare lära känna) Freud, Erikson, Horney, Maslow och deras teorier om mänsklig utveckling. T.ex. hur relationer formade i barndomen kommer att verka som mallar för ens kommande liv.
Människans inre förmågor och egenskaper behandlas på den dispositionella domänens sidor och tar upp ett inom forskningen omdebatterat område. Kan vi begränsa människans personlighet till en handfull olika grupper? The Big Five och Cattel's 16-faktorer-system är förekommande i populärvetenskapliga skrifter och utgör ibland grunden för "Så-är-du"-testen du kan läsa i kvällsblaskor och veckotidningar.
Om du inte läst kognitiv psykologi som fristående kurs får du i den kognitiva domänen en försmak om vad som komma skall. Här handlar det om saker som personlig kontroll, inlärd hjälplöshet, livsmål och om strategier för att nå dessa. Bilden av dig själv, alternativa jagbilder presenteras.
De avslutande fem kapitlen ur boken tar upp mer interaktionspsykologiska aspekter på personlighet och hur sådan med andra människor, nära, kära eller okända, fungerar i olika kontexter. Hur ditt kön spelar in, hur könsstereotyper formas och kan motverkas, hur social roller verkar och vad som händer nära normer bryts.
Boken är baserad på psykologisk vetenskap ur olika tidsperioder och från många kulturer, och pekar på vilka områden som behöver mer forskning och undersökning innan man kan dra bättre slutsatser.
En bok som till en början kan upplevas svårläst, men den är snarare en av de bättre. Den har en logisk struktur och kräver inte att man läst allt tidigare i samma bok för att förstå det kapitel man valt att läsa. Den avslutas med ett perspektiv på framtiden och med en bra "glossary".
© PsykologiSverige.INFO 2003-2006 | Uppdaterat 2006-02-18 |