Perceptionspsykologi
Metod och statistik - Klinisk psykologi - Kognitionspsykologi
Kursen syftar till att ge en fördjupning inom perceptionspsykologisk teoribildning och metodik. Kursen behandlar bl.a. sinnesförnimmelsernas neurofysiologiska bas, problem och resultat rörande perceptionen, uppfattning av form, rörelse och färg, perceptuella fenomen som illusioner, efterbilder, konstansfenomen och subliminal perception, perceptuell utveckling samt tillämpningsområden.
Kursen inleds men en översikt av människans sinnen, och de är inte bara syn, hörsel, lukt, smak och känsel som vi fick lära oss i småskolan! Utöver de redan fem nämnda finns; vestibularis (acceleration, balans), kinestesi (gravitation), förmåga att känna värme, kyla, smärta och beröring.
Vidare berörs kunskapsteoretiska begrepp som epistemologi (kunskapslära) och metodiska arbetsformer för att mäta sinnens aktivitet såsom absolut tröskel (Den minsta intensitet av en stimulus rapporterad 50% av gångerna), justeringsmetoden, gränsvärdesmetoden och konstansmetoden.
Senare berörs processen som uppstår när stimuli träffar sinnena (varseblivning, sinnesförnimmelse) till tolkningen av dessa. Vägen är kantad av receptorer, celler, nerver och olika delmål genom kroppen. Varje sinne beskrivs in i minsta detalj och har du inte provat att studera varje "skruv" inom dig får du tillfälle att göra det nu. Fokus(!) ligger på ögat då det är mest utforskat och kanske det viktigaste sinne vi har? Den frågan får flera svar ju mer kunskap du får kring de andra sinnena, vad skulle vi göra om vi t.ex. inte kunde känna oss fram i mörkret?
Olika synsätt på "Sensation & Perception"
Empirisicism – Tanken om att vi lär oss genom erfarenhet. När vi är små barn vet vi inget om exempelvis djup men genom erfarenhet erhåller vi den förmågan.
Gestalt-teorin – Tanken om att vi uppfattar objekt som välorganiserade och hela strukturer, snarare än separerade, isolerade delar. Summan är mer än alla sammanförda delar. Figur PC 1 illustrerar hur en kombination av streck kan tolkas på fler sätt.
Behaviorist-teorin – Tanken om att beteende inte ska beskrivas och förklaras med idén om att människan föreställer sig omvärlden och agerar därefter. Beteende enligt behaviorismen handlar om göra en objektiv beskrivning och dominansen av behaviorismen inom forskningen i USA 1930-1960 bidrog till att den perceptuella forskningen fick lite utrymme.
Gibsonianska teorin – Tanken om att våra perceptioner är välfyllda och detaljrika som en följd av att stimuli i sig är rika på information, snarare än att våra tankebanor och vår erfarenhet bidrar till detaljrikedomen. Till skillnad från empirisicismen som menar att vi måste lära oss att förstå omvärlden, menar gibsonianer att vi inte behöver invecklade teorier eller tidigare erfarenhet för att förstå, all den informationen finns i den stimuli vi blir varse om.
Informationsprocess-teorin – Tanken om att sinnesintryck passerar en rad stadier på vägen till tolkning och förståelse, likt hur en dator arbetar (mer om det i dataliknande teorin). Vissa menar att det inte ens är en teori utan mer ett sätt att se på psykologiska processer. Verksamma inom området menar vidare på att uppdelningen av sinnesförnimmelse, förståelse, minne inte ska ses som isolerade verktyg utan som en hel ”verktygslåda” där alla delar verkar i interaktioner med de andra. Diskussionen kring det går vidare.
Datamodellsteorin – Tanken om att hjärnan arbetar likt en dator, det som förs in kommer ut (jfr. B. Edvardssons skräp in, skräp ut-princip). Likt gibsonianer framhävs rikedomen i stimuli i sig och vidare att perception uppstår genom problemlösning. Matematiska mekanismer presenteras som bidrar till tolkningsprocessen av stimuli.
» Gå vidare till sidorna för...
Metod och statistik - Klinisk psykologi - Kognitionspsykologi
© PsykologiSverige.INFO 2003-2006 | Uppdaterat 2006-01-23