• Hem
• Introduktion
• Översikt A-kurs
• Översikt B-kurs
• Översikt C-kurs
• Länkar
• Kontakt

Kognitionspsykologi

Metod och statistik - Klinisk psykologi - Perceptionspsykologi

Kognition är inte samma sak som tänkande. Tänkandet ingår som del i kognitionen, som är ett samlingsnamn för funktioner som problemlösning, minne, begreppsbildning, perception, språk och resonerande. Undervisande lärare den här kursen var Bo Edvardsson och en del av det artikelmaterial som dessa sidor bygger på är skrivet av honom. I begynnelsen fanns de grekiska filosoferna Aristotelse med sin De Memoria, Platos Phaedrus och Descartes med sitt Cogita, ergo sum. Tänkandet kring tänkandet har varit i fokus under en lång tidsperiod. Idag finns ett begrepp för det - metakognition, din förmåga att reflektera över din egen kognitiva kunskap och dess fungerande.

Det första psykologiska laboratoriet startas av Wundt 1879 i Leipzig. Det fanns liknande faciliteter innan han. Webers och Fechners arbete kring psykofysik exempelvis (jfr. Webers lag etc.). Broca och Wernicke identifierade områden i hjärnan som handlade om språkprocesser. Men det finns en konsensus om att Wundt startade de första formella akademiska och empiriska studierna av psykologin, och slog sig därmed fri från filosofin och fysiken.

Under 1900-talet fanns flera grenar, särskilt omnämnda är structualism och functionalism varav det första handlade om medvetandets struktur och det andra om medvetandets funktion. Det var en mansdominerad tidsperiod och först decennier senare kom kvinnorna in i bilden, även om det fanns kvinnor tidigare inom andra perspektiv, t.ex. Horney och Anna Freud inom psykodynamiken. Intresserade kan läsa Genusforskning inom psykologin skriven av Eva Magnusson, universitetslektor och docent i psykologi vid Umeå universitet.

Studier har gjorts kring minne, perception och problemlösning, språkvetare har undersökt relationen mellan tanke och språk, och utforskningen av hjärnan har pågått i decennier. Idag arbetar kognitiva forskare tvär-vetenskapligt och med hjälp av modern teknik kan hjärnans aktivitet undersökas.

Modern kognitiv forskning framhäver betydelsen av kontext (influensen från den omgivande miljön och din egen kunskap) när det kommer till att behandla information i hjärnan. Det talas om hur det kommer sig att vi uppfattar våra namn även om runt-om-kring-ljuden är kraftiga, hur det kommer sig att vi hellre lyssnar till saker som betyder något?

För att förstå mer om hur hjärnan arbetar under olika beting (förutsättningar eller situationer) vände sig de kognitiva psykologerna till medicinen. Där fann de tekniska små underverk som magnetröntgen (MRI) och positron emission tomography (PET), på svenska: "hjärnavbildning".

Där fanns även EEG där små elektroder fästs på patientens huvud och aktiviteten skrivs ut som kurvor likt de som visar jordbävningsaktivitet.

Den senaste tekniken heter event-related potentials (ERPs) där man t.ex. kan se hur starkt betydelsefel i löpande text påverkar hjärnan. Det genererar en negativ våglängd, ett "dopp" för en annars relativt stabil vågrörelse, som avläses digitalt.

Innan de här teknikerna fanns arbetade man under operation (uppskuren skalle, blottad hjärna) där patienten var bedövad men vid medvetande, och där denne fick rapportera vad som hände när delar hjärnan stimulerades. Eller så såg man till förändrat beteende som en följd av skadad hjärna från t.ex. en olycka eller krigshändelse.

Det är intressant att läsa om hur behaviorismen kom att dominera psykologisk forskning så mycket under efterkrigstiden fram till ungefär 1960, då Noam Chomsky publicerade det kognitiva manifestet vilket födde än mer kritik mot i huvudsak B.F. Skinner (som var en stor förespråkare för behaviorismen), som själv backade från sina tidigare teorier. Allting är inte stimulus-respons, människan har förmågor som sträcker sig bort ett sådant automatiserat synsätt.

Teorierna har varit sådana att de ser informationsprocesserna som steg skilda från varandra, att ett tar vid när det andra är klart och att de inte överlappar varandra. Sådan teoribildning har utvecklats till att omfatta ett mer interaktionistiskt synsätt där processerna inte går i en riktning och att det kan påverka varandra (näst intill i oändliga kombinationer). Det kallas för parallel distributed processing (PDP) models.

» Till överst på sidan

Tankefel

Tankefelen här är ett urval då det finns upp emot 50 stycken (kanske fler). Flera av felen är applicerbara för vardagliga sammanhang, läs igenom det här och jag lovar dig att du i fortsättningen kommer att se med andra ögon på t.ex. medias nyhetsrapportering. Beskrivningarna är ibland författade som att du fått ett material/en utredning att bedöma.

• Mutipla tankefel - Fel som förekommer tillsammans med andra fel. Tankefel kan dölja metodfel och förekomsten gör att man ska förkasta ett sådant material.
• Det källkritiska misstaget - Vanföreställningen att det skulle gå att komma fram till något sakligt hållbart i ett utredningsarbete med icke-säkerställda, icke-källkritiskt prövade metoder och uppgifter. Information som inte kan spåras till en säker källa är inte att lita på. Det är vanligt vid myndighetsutredningar, att metoder och liknande inte redovisas öppet, utan resultatet är det som lyfts fram. Döljande på det viset kan få en att tro resultatet rent av bara är påhittat.
• Ensidigt bekräftelsesökande - Att bara söka efter argument som stöder t.ex. en hypotes eller tanke om vad som är rätt. Ensidigt förkastelsesökande förekommer om man bara söker bevis mot en hypotes.
• Snedvriden varseblivning - Att enbart ta till sig vad man förväntar sig, trots att verkligheten är annorlunda. Att ha övertro på att små saker t.ex. en klädstil betyder något annat. Flicka med kort kjol betyder inte alltid att hon vill verka utmanande (jämför tolkningsfel).
• Uppblåsning och stegring - Uppförstorad betydelsebildning av triviala omständigheter. Kalle ramlar och slår sig på trappan, vilket får en förstorad betydelse i en senare utredning.
• Nertoning och ignorerande - Att tona ner nackdelar och att betona fördelar. Att argumentera för den ena parten och ignorera den andre parten i exempelvis en familjekonflikt.
• Ofullständig uppräkning - Det kan handla om att inte redovisa andra möjliga tolkningar av ett resultat, kanske bara ta med de tolkningar som passar författaren/utredaren. En variant är kontextuell implikation där läsaren ges ansvaret att tolka det som sammanhanget ger.
• Generaliseringsfel - Att bedöma många människor eller ett företag på grund av en enda eller ett fåtal händelser. Om en taxibil kör om dig fort på motorvägen är det möjligt att du anser taxichaufförer som slarviga eller ovarsamma. Då gör du först ett tolkningsfel och ett generaliseringsfel. Taxibilen kanske körde fort att olika för dig inte helt klara anledningar (kanske en brådskande körning till BB). Och taxibilen körde fortare i förhållande till dig. Anta att du körde lagligt och taxin körde om dig fort, då är "fort" en subjektiv tolkning från din sida. Ofta förs sådana fel vidare och blir till en sanning rent av. En öppen redovisning av vad som ligger till grund för ett påstående måste finnas, och här har taxibilen redan försvunnit ur synfältet och kan inte ägnas mer uppmärksamhet än din tolkning.
• Representativitetsfel - Man utgår från att en individ som tillhör en kategori har de egenskaper som medlemmar av den kategorin anses ha. Individen antas vara representativ för kategorin. Om Martin anses tillhöra kategorin "räjvare" så antas det att han har alla de egenskaper som "normalt" förknippas med räjvare, även om bevis för just Martins fall saknas. Nästa steg i felet är att bara för att en del individer ur en viss kategori uppvisar låt säga ett störande beteende så kommer påföljande individer också att verka störande.
• Vaghetsfel - Det går inte att använda vaga termer för att göra ett bra arbete. Om någon är "aggressiv" så måste begreppet definieras och observeras under en längre tid för att man med säkerhet ska kunna påvisa att någon är aggressiv.
• Tolkningen tas för given - Uppstår när utredaren inte lämnar argument för hur denne kommit till en slutsats, att tolkningen kanske bygger på en känsla om hur saker och ting ligger till.
• Fixering vid övertygelse - Ibland förekommer en fixering vid en övertygelse och en motvilja att ta till sig av argument som motsäger övertygelsen. Ibland förekommer övertygelsen som bevis nog för att något skulle vara sant "jag är övertygad om att Ulf är en hejjare på fotboll".
• Dualistiska tankefel - Det innebär att verkligheten blir tvådelad och ibland blir de två delarna motsägelsefulla och diktomiskt tänkande har uppstått. Förekommer idag inom många frikyrkor t.ex. Livets ord där det predikas att de som ännu inte är frälsta är de förtappade, de som valt "fel" väg. Och att "vi" har funnit den rätta vägen och befinner oss på den "rätta" sidan.
• Auktoritetstro - Det fel som påverkat mig mest under utbildningen, att vi kan se information sann bara för att den som yttrar information är en auktoritet. Inte sällan ifrågasätts inte polisers eller medias rapportering av olika händelser. Inte heller kan uttalande om sannolikhet bli lag bara för att en expert på området säger så.
• Övertro på egen bedömning - Kan reduceras om skäl för en bedömning måste redovisas. Övertro på sin egen bedömning torde förekomma såväl i utredningar som i vardagen. Psykologer kan göra subjektiva tolkningar av ett luddigt material och dra slutsatser av det, som då inte är sakligt grundade och förmodligen inte håller för kritisk prövning.
• Negativitetsfel - Att bara fokusera på det negativa. Om en utredning handlar om påstådda missförhållanden kan fokus ligga på att finna fel, kanske för att få bekräftelse på sin ingående uppfattning om fallet. Torde kunna samvariera med fixerad överstygelse, ensidisgt bekräftelsesökande och uppblåsning-stegringsfelet.
• Basfrekvensfelet - Innebär att vi bortser från normalvariataionen av ett visst beteende eller en händelse. På så vis kan enkla kommentarer, tonfall eller sena ankomster ges en förstorad betydelse i ett visst sammanhang.
• Egocentriska tankefel - Att man tror att andra fungerar som en själv, att det jag tänker på även gäller för dig, att du tänker på samma vis om X-fenomenet.
• Inbillade tankefel - Tron på att vissa egenskaper är bättre eller sämre, att personer med glasögon är mer intelligenta, att en tystlåten person är tråkig eller att "blondes have more fun".
• Moraliska tankefel - Kulturer gör skillnad på vad som kan sägas, hur det ska tolkas och vilka som ska säga vad. Handlar också om att tillskriva personer egenskaper på basis av hur de uppträder. Kostym-Roland med Jaguaren är inte en nödvändigtvis en trevlig alternativt en stöddig person.
• Hemlighetsfelet - Det förekommer att barn i samband med utredningar ges felaktiga suggestioner om att det skulle finnas en hemlighet i familjen, kanske för att få barnet att spekulera kring om övergrepp ägt rum eller inte. Dolda sammanhang är även underförstådda meningar, där läsaren ska göra egna sambandstolkningar och liknande.

» Till överst på sidan

Problemlösning

Problemlösning förutsätter att du är på punkt A som är problemet och vill till punkt B som är målet. Vägen till B kan även nås via delmål. Ett delmål kan i sig också leda till att du återgå och prova en annan väg mot målet. Nedan finns ett antal goda råd till dig som vill lyckas väl med din problemlösning. Underrubrikerna och innehållet är delvis hämtat ur Ashcraft's bok Cognition.

Öka dina kunskaper - Anta att du har ett mål som innebär att du ska klara dina studier med höga betyg. Ta reda på hur andra planerat sina studier, lär av dem och gör egna korrigeringar för att passa just dig. Kanske är deras mål inte exakt lika dina. Den som har lite kunskap om ett ämne har mindre förmåga att lösa ett problem, och den som har mycket kunskap kan rent av bli en expert på området och få stor förmåga till problemlösning.

Automatisera vissa moment - Studier har visat att om arbetsminnet är ansträngt och bearbetar flera delmål i taget, hämmar det problemlösningsförmågan. Vad du kan göra är att, om du har ett komplext problem, skapa mallar för hur du ska närma dig målet eller ett delmål. Om du kan automatisera en del av lösningen ökar det dina chanser att lyckas.

Följ en systematisk plan - Det här följer naturligt automatiseringstekniken, att du arbetar med systematik dvs att du noterar vad du gör, vad du gjort och vad som är kvar. Det för att kunna se tillbaka på anteckningarna om du skulle komma till en återvändsgränd.

Måla upp samband - Definiera problemet och dess delar, illustrera på ett papper hur delarna hänger ihop, se samband och undersök om du omedvetet begränsat dig till att bara se lösningen inom problemets ramar. Gå utanför ramarna och kanske finner du en lösning eller iallafall vägen till ett delmål.

Utveckla delmål - Låt säga att det mål du önskar uppnå är vagt definierat, du kan ha en abstrakt bild av hur det ser ut men saknar en klar vägbeskrivning för att nå det. Det är då du använder dig av delmål, bit för bit närmar du dig slutmålet och kanske bidrar varje delmål till att din abstrakta bild klarnar allt mer, på ett sätt som du inte kunde föreställa dig initialt. Den som författat ett PM vet hur det består av flera delar och att när vi börjar skriva ett utkast, kommer våra delar och vårat mål att förändras från den bild vi hade först och vilken natur delarna var utav.

Arbeta baklänges - Om ditt mål är väldefinierat kan du utgå från det och arbeta dig ner till problemnivå. Du kan också stanna vid delmålen och skapa ett organisations- eller flödesschema. Du kan kombinera baklänges-tekniken med normalt flöde (framåt). Ta ett PM som exempel där du först finner underlag, sammanställer det, skriver ett utkast och går tillbaka och omvärderar underlaget.

Sök efter motsägelser - Om du besvarar en flervalstentamen och har fyra svarsalternativ, sök efter motsägelser bland svaren. Tar svar X ut svar Y? På så vis kan du eliminera dig ner till en 50-procentig chans att svara rätt, helt klart bättre förutsättningar att nå målet med goda studieresultat.

Sök efter likheter mellan problem - Har du tidigare erfarenhet av det problem du ska lösa? Hur gjorde du då? Använde du en trial-and-error då? Vad lärde du dig? Kan den kunskapen appliceras på det här problemet?

Hitta en annan problembeskrivning - Om du når en återvändsgränd kan det vara så att du initialt inte fått en klar bild av problemet, du kan behöva omformulera dig och använda alternativa tekniker för att måla upp problemet. En fallstudie om en person som saknade minne av allt fram till en olycka och efteråt oförmåga att lära sig nya saker, visade att även då denne inte kunde minnas ha löst ett problem tidigare, så bidrog motorisk inlärning av delmoment till att personen ökade sin förmåga till problemlösning.

Om inget fungerar, prova att träna - Om du vill bli bra på att lösa problem, träna på att lösa problem. Du minns säkert småskolan där vi tragglade med matematiken och engelskan, men idag kan vi alla multiplikationstabellen och vi kan förstå vad som sägs på CNN. En vanlig missuppfattning är att talang och expertis kommer av att somliga är naturbegåvningar eller har genetiska förutsättningar, när det i själva verket ligger ihärdig träning bakom en god förmåga.

Problemlösning kan även innebära svårigheter, och det finns en uppsättning möjliga felkällor som alla hämmar din förmåga till att nå ett mål. Nu följer en kort summering av ett antal av dessa felkällor med rubrik på engelska och beskrivning på svenska:

Functional fixedness - En tendens att använda objekt och koncept inom problemmiljö endast på sina föreskrivna och normala sätt. Att inte kunna se hur ett objekt kan användas på flera sätt eller kombineras och få ett nytt användningsområde.

Negative set - En tendens att lösa ett problem på ett enda vis, med en specificerad metod, även om andra metoder kan vara mer produktiva. Att vara enkelspårig, att inte se till alternativa lösningar, att bortse från att alternativen kan leda till en mer effektiv lösning.

Analogy problems - Att se två problem och lösa ett men att bortse från att den lösningen skulle kunna tillämpas på det andra problemet. Det första problemet kan sklija sig på många punkter från problem två men det gäller att försöak finna liknelser. Kanske kan en anfallsstrategi i krig även användas för att ta bort en tumör med minimala bieffekter?

» Till överst på sidan

Fördjupning

Intresserande kan läsa Bo Edvardsson's bok Kritisk utredningsmetodik, som bl.a. tar upp missförhållanden som råder inom socialtjänsten och rättsväsendet. Är hans kritik i den boken ett uttryck för; det man älskar, agar man? Läs mer av Bo Edvardsson i tidningen Forskning & Framsteg nummer 2/02 sid 44 - 47, som handlar om samtalsminne. En artikelsammanfattning finns här.

Språkintresserade läser med fördel Sverker Johanssons bok om språkets ursprung, Origins of language – Constraints on hypotheses.

Om du vill få en övergripande bild av språk- och talförmågorna, kan du kolla på Fråga Lund och avsnittet som sändes den 27 februari 2000 som ger olika personers perspektiv på det. Bland deltagarna återfinns Peter Gärdenfors, samma man som skrivit den bok som fanns med i litteraturen för den här delkursen.

I den populärvetenskapliga tidskriften Tvärsnitt (utges av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) har Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet skrivit en intressant artikel; "Nya rön om våra långtidsminnen".

Läs även professor Lennart Sjöbergs artikel om "Myten om det bortträngda traumat" i Svenska Dagbladet 28 sept 2004 som är aktuell i den ständiga debatten om bortträngning.

Intresserade av lögndetektion kan ta del av rättspsykolog Pär Anders Granhags arbete kring detta. En artikel om hans arbete publicerades i Aftonbladet 12 april 2004, du finner länken här.

För dig som hellre läser en bok rekommenderas: A. Vrij (2000). Detecting lies and deceit. The psychology of lying and the implications for professional practice. UK, Chichester: Wiley. En lättläst bok med mycket bra forskningsöversikt skriven av den ledande forskaren på området.

» Till överst på sidan

» Gå vidare till sidorna för...

Metod och statistik - Klinisk psykologi - Perceptionspsykologi