• Hem
• Introduktion
• Översikt A-kurs
• Översikt B-kurs
• Översikt C-kurs
• Länkar
• Kontakt

Introduktion till psykologi

» Bli psykolog - Om kurslitteratur & laborationer

Psykologi (från grekiskans psych: själ, liv och logia: lära, vetenskap) har givits olika definitioner under olika perioder, som t.ex. "läran om själslivet" eller "läran om beteendet". Psykologin har sina rötter i medicinens och filosofins världar under mitten av 1800-talet. Psykologi består av många underområden som belyser olika aspekter av människans mentala funktioner och hur dessa funktioner utvecklas. Eftersom människan är både en biologisk och social varelse har psykologin som universitetsämne anknytningar till många andra vetenskapliga discipliner - allt från filosofi till genetik. Psykologi är ett brett område med en mängd inriktningar:

• Barnpsykologi - studiet av barns utveckling, en inriktning inom utvecklingspsykologin.
• Forensisk psykologi - integrerar det psykologiska kunskapsområdet i juridiska och kriminalpolitiska sammanhang t.ex. kriminalvård, rättspsykiatrisk utredningsverksamhet, rättspsykiatrisk vård och ungdomsvård.
• Idrottspsykologi - handlar om mental träning inför prestationer, mål och målformuleringar, motivationens betydelse. Belyser vikten av att tänka rätt för att lyckas.
• Industriell och/eller organisatorisk psykologi - studiet av arbetsrelaterade beteenden, motivationsfrågor hos anställda och chefer samt effekten av den fysiska miljön på människors prestation.
• Klinisk psykologi - fokuserar på att upptäcka, diagnostisera och behandla mentala störningar, riskabelt beteende, utvecklingsstörningar och andra negativa psykologiska element hos en person.
• Kognitiv psykologi - studiet av hur människan bearbetar information, hur de analyserar och använder kunskap. Kognition är även ett samlingsbegrepp för tankar, planer, förväntningar.
• Parapsykologi - studiet av hypotetiska psykologiska fenomen som inte låter sig förklaras i termer av kända naturlagar.
• Personlighetspsykologi - studiet av vad som gör en individ unik. Identifierar egenskaper som skiljer en människa åt från en annan samt hur en personlighet kan se ut hos människor.
• Rättpsykologi - studiet av kriminellt beteende. Psykologer möter personer som är anklagade för brott, bidrar med expertutlåtanden i kriminalfall och forskar kring de variabler som orsakar kriminellt handlande hos vissa människor.
• Socialpsykologi - studiet av hur en persons tankar, beteenden och känslor är påverkade av andra människors närvaro. Det är nära besläktat med sociologi, men det senare fokuserar på gruppbeteenden medan socialpsykologi fokuserar på en individs beteende i en större grupp.
• Terapeutisk psykologi - fokuserar på att assistera personer genom deras anpassningsproblem som kan uppstå genom livet. Handlar även om att bistå med stöd vid karriärplaneringar.
• Utvecklingspsykologi - studiet av förändringar som förekommer genom hela livet, från befruktningen till döden. Berör såväl fysiska som sociala och kulturella förändringar hos barn, ungdomar, vuxna och äldre människor.

Kunskapskällor

Vetenskaplig kunskap är den enda kunskap som accepteras inom psykologin. Självklart ska man som forskare vara öppen för alternativ förklaringar, men grundtemat är att den vetenskapliga forskningen är den att räkna med om man jobbar med psykologi. Det finns flera andra typer av kunskapskällor att hantera:

Ett exempel är auktoritet, där t.ex. en läkare eller annan högt ansedd person gör ett enkelt uttalande om orsak-verkan. Även om vi hyser stor tilltro till vår lärare, läkare eller pastor, så är det inte vetenskaplig kunskap. Naturligtvis kan alla dessa personer uttala sig om vetenskap, men om de saknar referenser till den aktuella forskningen bör deras ord förkastas.

Ett annat exempel på en alternativ kunskapskälla är så kallad common sense. Den är baserad på upplevelser delade av en grupp av människor.

» Bli psykolog - Om kurslitteratur & laborationer